En vän sa till mig häromdagen att jag håller på att bli en välfungerande individ. Det var självklart en komplimang och jag blev glad, men herregud, det skrämmer mig. Jag har aldrig varit välfungerande, hel mitt vuxna liv har i stort sett varit kaos. Det här att må bra och vara hyfsat stabil är så nytt för mig. Jag vet inte vem jag är längre. Det känns som att jag måste upptäcka hela min identitet på nytt.
Jag har till exempel upptäckt att jag egentligen är morgonpigg precis som när jag var liten. Jag har trott att jag har ett hemskt morgonhumör. Fast det har jag inte. Jag har bara haft ångest varje morgon i sju år. Eller att jag egentligen tycker jättemycket om att vara bland folk och inte alls hatar det som jag trott. Jag har bara utvecklat en stark social fobi för att jag varit deprimerad så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar